En man som i ordens rätta bemärkelse satt Stockholm på kartan med sin arkitektur är Gunnar Asplund. Han var aktiv under första halvan av 1900-talet och skapade vid Stockholmsutställningen år 1930 den svenska funktionalismen. För de flesta är Asplund främst känd som mannen bakom Stadsbiblioteket och Skogskyrkogården i Stockholm.
Stadsbiblioteket
År 1918 började man i Stockholm att diskutera och planera för ett nytt bibliotek i Stockholm, ett bibliotek som skulle vara modernt och som skulle kunna mäta sig med berömd arkitektur utomlands. Kanske skulle man kunna sätta Stockholm på arkitekturkartan såsom Pantheon gjort i Rom eller Flatiron Building i New York?! Man beslöt att biblioteket skulle ligga vid Observatorielunden, invid paradgatan Sveavägen som ännu var i sin linda, och Gunnar Asplund utsågs till chef över projektet.
För att ta reda på hur ett modernt bibliotek fungerar reste Gunnar Asplund till USA där man, som första land i världen, infört självbetjäning. Tidigare hade man behövt be en bibliotekarie att ta fram böckerna, köa för att få hjälp, men nu skulle man alltså få gå omkring på egen hand och leta efter det man sökte. Stadsbiblioteket i Stockholm skulle bli ett snabbköp för litteratur där man också skulle kunna läsa och studera i facksalar, läsrum och ljusgårdar.
Sverige befann sig vid den här tiden i en brytningstid vad gällde arkitekturstilar. De tidiga skisserna av biblioteket visar en byggnad av traditionell klassicism men när byggnaden tio år senare invigdes var det ett av de främsta exemplen av svensk tjugotalsklassicism som landet kunde uppvisa.
Gunnar Asplund skapade inte bara själva byggnaden utan fick också ansvaret för inredningen. Han tog hjälp av Nils Dardel som målade John Blund i barnavdelningens sagorum och Ivar Johansson som utförde reliefer i entréhallen. Asplund själv har dock också hjälpt till avseende inredningen och står bakom utlåningsdiskar, möbler i styrelserum och läsesalar samt lampor.
År 2017 fattade länsstyrelsen beslut om att Asplunds biblioteksmiljö skulle byggnadsminnesförklaras.
Skogskyrkogården
Begravningsplatsen är belägen i Gamla Enskede söder om Stockholm och invigdes år 1920. Anläggningen som helhet upptogs på Unescos världsarvslista år 1994 och betraktas som ett av de viktigaste verken inom modern arkitektur.
Gunnar Asplund skapade Skogskyrkogården tillsammans med Sigurd Lewerentz. De utgick från platsens naturliga förutsättningar och skapade ett landskapsrum där byggnaderna är en del av naturen. Inspiration togs från Friedhof Ohlsdorf i Hamburg och Waldfriedhof i München.
Även om begravningsplatsen invigdes år 1920 byggdes och planerades den mellan åren 1915 och 1940 och det gör att flertalet olika arkitekturstilar har fått sätta sin prägel på platsen. Som exempel kan nämnas Skogskapellet vilket ritades av Asplund och som har spår av nationalromantiken och Uppståndelsekapellet vilket ritades av Lewerentz och som har drag av antik och svensk 1920-talsklassicism. Många andra konstnärer fick också sätta sin prägel på Skogskyrkogården, bland andra Ivar Johansson, Sven Erixon och Bror Hjorth.